f i v e s e c o n d s . s e

ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN HAR JAG TAGIT STUDENTEN!!! Den 11e sprang jag och resten av treorna ut från skolan för att aldrig mer komma tillbaka. Rakt ut i friheten där pluggångest och sena pluggnätter inte existerar. Det känns så fruktansvärt underbart att äntligen vara klar med skolan, i alla fall för ett bra tag framöver.

Hela studentdagen var magisk. Det var så svårt att ta in att det faktiskt var min klass tur att ta studenten, för i tolv års tid hade det bara varit något "som hände alla andra". Efter vår sista lunch tillsammans som skolan ordnat så fint samlades alla i klassen för en sista timme tillsammans. Och oj vad jag grät. Trodde inte jag skulle fälla en enda tår, men så fel man kan ha. Vår fina, fina mentor höll världens finaste tal och vi skrev i varandras mössor och räknade ner minut för minut inför utspringet. Och så visade klockan tillslut 14.00 och alla treor stod uppradade , klass för klass, i korridoren vid ingången och väntade på att få springa ut. Känslan när vi stod där och väntade var helt otrolig.

Väl hemma från allt vad separationsångest, utspring och flakåka heter så kastade jag mig in i duschen och gjorde mig redo för studentmottagning. Jag blir alldeles varm i magen när jag tänker tillbaka på mottagningen. Alla mina fina favoriter samlade på ett och samma ställe och jag fick så mycket fint i present att jag nästan blir tårögd igen nu i skrivande stund. Om jag fick skulle jag ta studenten igen, för oj vilken känsla.

Jag vill passa på att tacka alla fina som gjorde min student till den bästa dagen i mitt liv. Och Baloo ska ha en extra stor eloge för hans jättejobb med hämtning av cateringmat, flängande hit och dit, skyltfix och alla andra tusen uppgifter han löste felfritt. Stort tack alla fina, jag älskar er ♥