f i v e s e c o n d s . s e

När jag var mindre tänkte jag alltid på vad alla andra skulle tycka och tänka om mig och det gjorde att jag inte alltid vågade göra det jag ville. Det hindrade mig från att vara mig själv. Nu, 10 år senare, undrar jag varför jag lät någon annan styra mig och mitt liv.
Sen mamma dog har jag börjat se livet på ett helt annat sätt. Jag har börjat förstå det fina med att uppleva saker och göra det som är viktigt för mig. Jag har börjat tänka på vem jag vill vara och hur jag ska komma dit, vilka mål jag har och hur jag ska nå dom. Jag tänkte i och för sig mycket på det när jag var mindre också men skillnaden mellan då och nu är att jag inte tänker låta någon annan sätta stopp för mig. Ingen annan ska få hindra mig från att få ut det jag vill av mitt liv och ingen annan ska få mig att bli osäker på mig själv.
Är det inte konstigt att det finns människor som vill förstöra för andra? Människor som faktiskt tycker att det är kul att se andra misslyckas. Människor som lägger ner tid på att få andra att må dåligt. Personligen har jag väldigt svårt för sådana personer och jag önskar att dom en dag ska inse att det i slutändan inte lönar sig att sänka andra.
Det jag vill komma fram till är att jag hoppas att du tänker som jag, att ingen ska få hindra dig från att göra det du vill. Låt ingen annan sätta stopp för dig och låt ingen annan få dig att tvivla på dig själv. Var stolt över dig själv i alla lägen för du är bäst precis som du är, oavsett vad någon annan säger.
Till sist vill jag bara säga att jag är otroligt tacksam över att ni läsare tar er tid och skriver en massa fina ord till mig. Bara det är ett bevis på att ni är absolut bäst! Ni anar inte hur mycket alla små ord betyder för mig. Tusen, tusen tack för att ni är så fina. Alla borde vara som er. Jag älskar er ♥